Jämförande politik och utländskt statsliv
Till skillnad från många andra av dåtidens svenska statsvetare hade Herbert Tingsten redan från början en internationell och jämförande utblick. Hans politikintresse var i grunden principiellt motiverat – det handlade om grundläggande frågor om demokratins principer och folkstyrets organisering – varför det jämförande perspektivet föreföll naturligt. Mycket av Tingstens vetenskapliga produktion kan därför placeras inom det fält som med modern statsvetenskaplig terminologi kallas för komparativ politik. Genom att jämföra olika länders förhållningssätt till politikens grundläggande problem utvecklas och fördjupas vår generella kunskap om folkstyrets principer och funktionssätt. I Tingstens fall handlade jämförelserna om att öka förståelsen för bl.a. författningspolitiska problem, parlamentarismens principer, valsystems inverkan på politiken, väljarbeteende och opinionsbildning och utrikespolitiskt beslutsfattande. Det grundmurade intresset för demokratins idé- och värdemässiga grunder och för konstitutionella fri- och rättigheter gav därtill utrymme för principiellt drivna jämförelser mellan demokratiska, auktoritära och totalitära samhällssystem, men också för hur enskilda stater, demokratiska såväl som auktoritära, kommit att hantera frågor om mänskliga rättigheter, t.ex. ras- och rösträttsfrågan i USA och apartheid Sydafrika.
Även i rollen som chefredaktör vid Dagens Nyheter var Tingstens utblick internationell och jämförande. Dagsaktuella händelser och debatter i svensk politik kontextualiserades, utländskt statsliv kommenterades och försvaret för demokratins principer och den obarmhärtiga kritiken av auktoritära styrelseskick gjorde att omvärlden hela tiden var närvarande på DN:s ledarsida. Tingsten gjorde också ett stort antal reportageresor runt om i världen, som satte internationell och jämförande prägel på tidningen, liksom de många recensioner av utländskt litteratur han regelbundet publicerad på kultursidorna.
I denna del av Tingstensamlingen återfinns Herbert Tingstens vetenskapliga produktion med internationell och jämförande innebörd. Texter av mer dagsaktuell karaktär och reportagekaraktär är samlade under sektionen ”Politisk publicistik”.
1 – 100 av 108
- visa: 100
- |
- sortera: år (nyare till äldre)
- 1969
- Gud och fosterlandet : studier i hundra års skolpropaganda (
- 1968
- När Churchill grep makten (
- 1967
- Det hotade Israel (
- 1965
- Nazismens och fascismens idéer (
- Viktoria och viktorianerna (
- 1964
- Gudsdebatten i England (
- 1959
- Svensk-finländsk jämförelse (
- Den jämförelse mellan Sverige och Finland […] (
- 1957
- Det hotade Israel (
- 1956
- Japan (
- 1954
- Utrikespolitisk filosofi (
- 1953
- Engelska val. The Electoral System in Britain. (
- The three Scandinavian kingdoms (
- 1952
- Roman om svensk utrikespolitik. Frank Burns: Paradis för oss. Rec. av Herbert Tingsten. Inf. 6-10, 1952 (
- Hitler. Allan Bullock: Hitler, A Study in Tyranny. Rec. av Herbert Tingsten. Inf. 16-11, 1952. (
- Gallupundersökningen […] (
- 1951
- "Konservatism" och "liberalism" i Kanada (
- 1950
- Västtysklands problem (
- 1948
- Berlin och Europa (
- 1947
- Italiensk politik (
- Nazism och kommunism (
- 1946
- Den personliga kungamakten. (
- Riksdagsprotokoll och politiskt intresse. (
- 1945
- Amerikas president och utrikespolitiken. (
- Engelska valen. (
- Folk, nation, nationalitet och nationalism. (
- Franco-diktaturen är jämförbar med Hitlerväldet. (
- Franklin Roosevelt. (
- "Hotet från öster" (
- Hur man röstar i Sovjetryssland (
- Inledning. (
- Introduction. (
- Den internationella organisationens struktur. (
- Kan säkerhetsrådet ingripa mot en fredsstörande stormakt? (
- Om nazismen i Tyskland. (
- Parlamentsupplösning i England och Sverige. (
- Restructure of international organization. (
- Rika ryssar? (
- Samlingsregering eller ej? (
- Svensk svaghet för det utländska? (
- Tysklands behandling efter kriget. (
- Vad är skillnaden mellan kommunism och nazism? (
- Valet i England. (
- Vart går Ryssland? (
- Vice-presidenten i U.S.A. (
- Vilket är bäst: maktbalans eller anglosaxisk hegemoni? (
- Är världens fred tryggad? Den nya fredsorganisationens grundsatser och handlinsmöjligheter diskuteras. (
- 1944
- Mussolini, Benito. (
- Den sovjetryska författningen. (
- Staternas maktställning inom en internationell organisation. (
- Stora och små stater. (
- Stormakter och småstater. (
- Svensk utrikesdebatt mellan världskrigen (
- 1943
- Engelsk kolonialdebatt under 1800-talet. (
- Samtida engelsk kolonialdebatt. (
- Statsförbund, förbundsstat, federation, union. (
- Rec. av E. S. Corwin, The president, office and powers. History and analysis of practice and opinion (1941). (
- Debatten om Nordens enhet (
- 1942
- Amerikansk demokrati (
- Australien (
- Samtidens förbundsstater (
- 1941
- Förord. (
- Opinionsmätningarna i Amerika. (
- 1940
- Folkstyrelsen i Norden. (
- 1938
- Den materialistiska historieuppfattningen i "Den adertonde brumaire". (
- 1937
- De nationella diktaturens idéer. (
- 1936
- Förord till den svenska upplagan. (
- Kvinnornas valdeltagande och partiståndpunkt. (
- Röstplikt och valdeltagande. (
- Valdeltagande och partigruppering i den demokratiska staten. Valstatistikens vittnesbörd. (
- Ålder, valdeltagande, partiståndpunkt. (
- 1935
- [Statskunskapsstudier i Frankrike.] (
- Begreppet "Socialism" i nationalsocialismen (
- 1934
- Det korporativa systemet i Italien. (
- Kring den konstitutionella debatten i Frankrike. Jules Romains skriver författning. (
- 1933
- Kvinnorna i politiken. Valdeltagande och partiståndpunkt. (
- Legislative assemblies. Scandinavian states and Finland. (
- Political parties. Scandinavian states and Finland. (
- Turkiet. Författning och förvaltning. Rättskipning. (
- Rec. av C. Maurras, Dictionnaire politique et critique. Établi par les soins de Pierre Chardon (1931-1933); dens., Au signe de flore (1933); W. Gurian, Der integrale Nationalismus in Frankreich (1931). (
- Rec. av A. Siegfried, Tableau de partis en France (1930); E. Berl, La politique et les partis (1932); A. Thibaudet, Les idées politiques de la France (1932). (
- 1930
- Förhållandet mellan samhället och den enskilde i Förenta staterna. (
- Sorel och fascismen. (
- Två fascistiska författningsreformer. (
- 1929
- Irländska fristaten. Förvaltning och rättskipning. (
- Kanada. Författning, förvaltning och rättskipning. (
- Amerikansk demokrati. Grunddragen av Förenta staternas statsliv (
- 1928
- Due-process-klausulen i det fjortonde tillägget till Förenta staternas författning. (
- Förbundsråd. (
- Generalstaterna. (
- Grekland. Författning, förvaltning och rättskipning. (
- Hamburg. Författningen. Rättsväsendet. (
- Den konstitutionella fullmaktslagen i Belgien den 16 juli 1926. (
- Rec. av L. Rogers, The American senate (1926) och P. De Witt Hasbrouck, Party government in the house of representatives (1927). (
- 1927
- Ett aktuellt författningsproblem i Förenta Staterna. (
- Frankrike. Författning, förvaltning och rättskipning. (
- "Främmande grundlagar" [utg. av C. A. Reuterskiöld och V. A. Rinander] ännu en gång. [Jfr n:r 12.] (
- "Främmande grundlagar" [utg. av C.A. Reuterskiöld och V. A. Rinander]. En slutreplik. (
- Ett utslag av Förenta staternas högsta domstol angående presidentens befogenhet att avskeda ämbetsmän. (
- Förbudslagstiftningens resultat i Nordamerikas förenta stater. (