Demokrati
Ett centralt och över tid återkommande tema i Herbert Tingstens vetenskapliga och publicistiska gärning rör demokratin som politisk styrelseform. Både i formell författningspolitisk mening, med avseende på t.ex. mänskliga fri- och rättigheter, parlamentarismens principer och förhållandet mellan lagstiftande och dömande makt (se även området ”Författningspolitik), och vad gäller på demokratins idé- och värdemässiga grunder. Demokratifrågan är central också i Tingstens vetenskapliga analyser av väljarbeteende och politisk opinionsbildning, och får därtill komparativ innebörd då den impregnerar såväl Tingstens analyser av och jämförelser mellan olika länders styrelseskick som hans analyser av och jämförelser mellan olika politiska ideologier. Så till vida var Tingstens intresse för demokratin både principiellt och historiskt. Det vill säga, han intresserade sig både för folkstyrets grundläggande principer och för dess faktiska uttrycksformer och idémässiga sammanhang.
En särskild demokratiteoretisk idé Tingsten kom att förfäkta, var tanken om demokrati som en ”överideologi”. ”Man är demokrat”, skriver han i en berömd formulering i Demokratiens problem från 1945 , ”men därjämte konservativ, liberal eller socialist”. De politiska stridsfrågorna i västerlandet handlar inte längre om demokratins vara eller icke vara, utan om åsiktsskillnader inom ramen för en gemensam uppslutning kring folkstyrets principer. I Tingstens senare författarskap kom denna idé att utvecklas vidare, bl.a. i anslutning till tesen om ”ideologiernas död”. Den moderna västerländska demokratin har, menade Tingsten, kommit att utvecklas i riktning mot allt större samförstånd i vad som tidigare varit ideologiska stridsfrågor, med förändrade villkor för politiken som följd – politik har blivit förvaltning.
Demokratifrågan kom också att på olika sätt prägla Tingstens publicistiska gärning. Hans kommenterar av dagspolitiska skeenden i Sverige och världen vilade ofta på demokratiteoretisk grund och han var en obarmhärtig kritiker av auktoritära styrelseskick på både höger- och vänsterkanten. Flera av hans uppmärksammade kampanjer som chefredaktör vid Dagens Nyheter, bl.a. kritiken av tredje ståndpunkten, förespråkandet av ett svenskt NATO-medlemskap och kritiken av monarkin, tog sin utgångspunkt i ett värnande av folkstyrets principer.
I denna del av Tingstensamlingen återfinns Herbert Tingstens vetenskapliga produktion med demokratianalytisk innebörd. Texter av mer dagspolitisk karaktär är samlade under sektionen ”Politisk publicistik”.
1 – 100 av 125
- visa: 100
- |
- sortera: år (nyare till äldre)
- 1968
- Parti och politik : [de stora ideologierna, Sveriges politiska partier, de politiska partiernas åskådningar och målsättningar i dagens svenska samhälle] (
- 1966
- Från idéer till idyll : den lyckliga demokratien (
- Strid kring idyllen (
- 1964
- Herbert Tingsten i Marocko: Kunglig demokrati i praktiken (
- 1962
- Rösträttsstriden före sekelskiftet (
- Herbert Tingsten i Södern: För 100 år sedan avskaffades slaveriet. Nu är friheten på marsch - långsamt. (
- Herbert Tingsten: Framstegets svårigheter (
- 1961
- Nerman om demokrati (
- Frihetens despoti (
- Schweizarna och kvinnorösträtten (
- Demokratiens problem (
- 1960
- Rasspärrar som bryts (
- 1959
- Mannastyrets sista tillflykt (
- Nicolson, Königson och demokratin (
- Demokratin i Västeuropa (
- Västerländsk demokrati (
- 1956
- Elit och massa i demokratin (
- Servicedemokratins reformering (
- Demokrati, jämlikhet och frihet (
- 1953
- Engelska val. The Electoral System in Britain. (
- Diktaturen och döden (
- De fria fackföreningarna och demokratin (
- 1952
- Demokratin: Fulländning eller förfall. Herbert Tingsten behandlar i en serie på tre artiklar problemet om stabilitet och vitalitet i den "lyckade" demokratin. Inf. 27-7, 1952. (
- Den lyckade demokratin. (
- Tyskarna och demokratin (
- 1951
- Risk för skendemokrati. Malte Jacobsson: Decentralisation och demokrati. Inf. 10-10, 1951. (
- Utrikespolitisk upplysning (
- Beredskap och förräderi (
- Är tyrannerna klokare? (
- 1947
- Parlamentarismens förvandling (
- Reform av statsskicket. Regeringen. (
- Reform av statsskicket. Riksdagen. (
- 1946
- Regering, press och utrikespolitik i demokratin. Del 1. (
- Press och utrikespolitik i demokratin. Del 2. (
- Pressen och opinionen i utrikesfrågor. Del 3. (
- Press och utrikespolitik i demokrati och diktatur. Del 4. (
- Folkstyre och frihet. (
- Den personliga kungamakten. (
- Pressgrannar (
- Danska böcker om demokrati. [Alf Ross: Hvorfor Demokrati? Munksgaard. P. Skov: Demokratiets Teori. Munksgaard. Søren Holm: Demokrati og Diktatur. Nyt Nordisk Forlag. ] (
- 1945
- Demokrati och analfabetism. (
- Demokratins problem. (
- Engelska valen. (
- Folkbildning skapar kvalitetsmänniskor. En förutsättning för att vi skola kunna hålla vårt demokratiska statsskick. (
- Folk, nation, nationalitet och nationalism. (
- Hur man röstar i Sovjetryssland (
- Inledning. (
- Introduction. (
- Den internationella organisationens struktur. (
- Majoritetsval eller proportionella val? (
- Parlamentsupplösning i England och Sverige. (
- Restructure of international organization. (
- Röstar kvinnorna med samma parti som sina män? (
- Samlingsregering eller ej? (
- Socialism och frihet. (
- Vad innebär ordet demokrati? (
- Valet i England. (
- Är världens fred tryggad? Den nya fredsorganisationens grundsatser och handlinsmöjligheter diskuteras. (
- 1944
- Tryckfrihetsrestriktionernas avveckling. (
- 1943
- Engelsk parlamentarism. [Rec. av E. Thermænius, Adressdebatten i underhuset (1942).] (
- Partier och folkrörelser. (
- Statsförbund, förbundsstat, federation, union. (
- Den svenska folkstyrelsen. (
- Rec. av E. Barker, Reflections on government (1942). (
- Rec. av E. S. Corwin, The president, office and powers. History and analysis of practice and opinion (1941). (
- 1942
- Amerikansk demokrati (
- Partiprogrammets allmänna grundsatser. (Omkring partiprogrammet 1) (
- 1941
- Demokratins grundsatser. (
- Några framtidslinjer. (Problem i svensk demokrati 4.) (
- Personvalet vid socialdemokratiska regeringsbildningar. (
- Pressen och utrikespolitiken. (
- Statsmakternas organisation och verksamhet. (Problem i svensk demokrati 3.) (
- Problem i svensk demokrati (
- 1940
- Folkstyrelsen i Norden. (
- Svensk demokrati i samling. (
- Tryckfriheten i fara. (
- Tryckfriheten under debatt. (
- Val och folkomröstning. (Problem i svensk demokrati 2.) (
- Vår parlamentarism. (Problem i svensk demokrati 1.) (
- 1939
- Demokrati. (
- 1938
- Regeringsmaktens utveckling. (
- 1936
- Kvinnorna välja. Värn för demokratien eller stormtrupper åt reaktionen. (
- 1935
- Begreppet "Socialism" i nationalsocialismen (
- 1934
- Det korporativa systemet i Italien. (
- L'évolution du parlementarisme suédois. (
- Demokratiens seger och kris. Ett replikskifte. (
- Sveriges riksdag: historisk och statsvetenskaplig framställning. Bd 11, Utskottsväsendet (
- 1933
- Vår egen tids historia. 1. Demokratiens seger och kris: Den författningspolitiska utvecklingen 1880-1930. (
- Legislative assemblies. Scandinavian states and Finland. (
- Political parties. Scandinavian states and Finland. (
- 1931
- Ministeriella handlingar. (
- Ministerråd. (
- Till frågan om detaljanmärkningssystemets grundlagsenlighet. (
- 1930
- Förhållandet mellan samhället och den enskilde i Förenta staterna. (
- Lagutskotten. (
- Regeringsmaktens expansion under och efter världskriget: studier över konstitutionell fullmaktslagstiftning. (
- 1929
- Indemnitet. (
- Indragningsmakt. (
- Interpellation. (
- Justitieombudsman. 1. Riksdagens justitieombudsman. (