Statsvetenskapens objekt och metod
Herbert Tingstens vetenskapliga verksamhet sammanfaller med statsvetenskapens utveckling till en modern, principiellt driven och empiriskt grundad samhällsvetenskaplig disciplin. I flera avseenden kom han också personifiera och själv leda denna utveckling, inte bara i Sverige utan även viss mån internationellt. Tingsten har härvidlag kallats ”den förste moderne statsvetaren i Sverige”, ikraft både av den vetenskapssyn han förfäktade och av den internationella utblicken.
Tre substansområden kan, något förenklat, sägas ringa in Tingstens vetenskapliga produktion och därmed hans syn på statsvetenskapens objekt: författningsfrågor, politiska idéer och politiskt beteende. Genomgående var det den egna samtidens problem som stod i centrum, och som en röd tråd i hans vetenskapliga verksamhet löpte intresset för demokratins grundvillkor.
Metodologiskt ägnade sig Tingsten främst åt historisk-komparativ analys, idékritik och kvantitativ analys. På flera av dessa områden gjorde han banbrytande insatser. Hans analyser av författningsproblem var som regel principiellt drivna och hade ofta komparativ innebörd, med jämförelser både över tid och rum, dvs. mellan olika historiska epoker och mellan olika länder och statsskick. I sina idékritiska arbeten gav Tingsten tidigt uttryck för en anti-metafysisk och rationalistisk hållning, där statsvetenskapens grundbegrepp systematiskt frigjordes från ideologiernas ”metafysiska” världsbild. Genom den egna metodutvecklingen på detta område kom han att bli en central representant för den vetenskapliga värderelativismen (den analytiska åtskillnaden mellan värdeomdömen och verklighetsomdömen) och därigenom stilbildande för flera generationer svenska statsvetare. I sitt intresse för politiskt beteende och kvantitativa metoder bryter Tingsten därtill ny mark även internationellt och bidrar på ett avgörande sätt till framväxten av en ny statsvetenskaplig subdisciplin: valforskning.
I denna del av Tingstensamlingen återfinns skrifter i vilka Tingsten explicit reflekterar över statvetenskapens objekt och metod, liksom skrifter som tydligt kan sägas illustrera Tingstens eget bidrag till ämnets inomvetenskapliga utveckling.
1 – 22 av 22
- visa: 100
- |
- sortera: år (nyare till äldre)
- 1954
- Vårtal till Stockholms studenter. Inf. 2-5, 1954. (
- 1952
- Intresse eller moral i amerikansk utrikespolitik (
- 1951
- Svenska Dagbladet översakkunnig. Svenska Dagbladet förordar dr. phil. Erich Wittenbergs anställande som docent vid Lunds universitet. Inf. 11-6, 1951. (
- 1950
- Vad är en opinion? "Gallup" och den svenska väljarkåren. (
- 1947
- Samhällsforskning och skönlitteratur. Del 1. (
- Litteraturforskningen och samhället. Del 2. En föregående artikel i denna serie var införd i Dagens Nyheter den 4 maj (1947). (
- Marxistisk litteraturforskning, del 3. Föregående artiklar publicerade den 4 & 7 maj 1947 (
- Sociologisk litteraturforskning Del 4: Föregående artiklar i denna nu avslutade serie var införda i Dagens Nyheter (A-uppl.) den 4, 7 och 9 maj (1947) (
- Amerikanska professorer (Hela artikelserien: Akademisk frihet i USA; Amerikanska professorer) (
- 1941
- Opinionsmätningarna i Amerika. (
- 1940
- 1789 - 1940. En idéhistorisk återblick. (
- Statsvetenskapliga arbetsuppgifter. (
- 1936
- Kvinnornas valdeltagande och partiståndpunkt. (
- Röstplikt och valdeltagande. (
- Valdeltagande och partigruppering i den demokratiska staten. Valstatistikens vittnesbörd. (
- Ålder, valdeltagande, partiståndpunkt. (
- 1935
- Samhällskrisen och socialvetenskaperna : två installationsföreläsningar. (
- [Statskunskapsstudier i Frankrike.] (
- Statskunskapen och den politiska utvecklingen. Installationsföreläsning den 15 april 1935. (
- 1934
- Rec. av S. A. Rice, Quantitative methods in politics (1928). (
- 1933
- Kvinnorna i politiken. Valdeltagande och partiståndpunkt. (
- 1930
- Ett institut för forskningar rörande fascismen. (